Precis när jag tror att det blir en lugn helg ringer SvD och Expressen och vill ställa frågor om det grekiska rättsväsendet och kvinnosynen med anledning av en kvinna som polisanmälde en våldtäkt på Samos. Jag känner inte till historien i detalj och urskiljer faktafel i SvDs rapportering där de citerar en grekisk tidning, Chaniotika Nea, som hävdar att skandinaviska kvinnor anmäler våldtäkter på falska grunder för att lura till sig försäkringspengar. Det hävdar SvD är en vida spridd uppfattning i Grekland. Nu är Chaniotika Nea blott en sketen lokaltidning på västra Kreta, i Chania, och det är så långt ifrån Samos man kan komma. Men till saken. Det är tragiskt att en kvinna utsatts för våldtäkt och sen misstänkliggörs. Klassisk manschauvinistisk retorik. Än värre är dock den grekiske handelsattachéns djupt beklagliga reaktion där han säger att svenska kvinnor borde skämmas. Var kommer den där nöten ifrån? (Pinsamt nog från Grekland)

Det är just det som har varit problemet med Grekland de senaste hundra åren. Fel man på fel plats. I pluralis. Genomgående. Kan inte premiärminister Georgios Papandreou som har bott i Sverige, som har en halvsyster här som är svensk och som har haft en svensk flickvän och en massa svenska vänner bara sparka den inkompetente tjänstemannen som istället för att representera sitt land professionellt och värdigt bara skämmer ut det?

Idag blev jag också uppringd av en svensk man som undrade om inte Sverige borde lämna ut den svenska kvinnan till Grekland om vi i Sverige nu hävdar att Julian Assange bör utlämnas till Sverige. Det är ju allvarligt och en fråga för justitieministern och EU om Greklands rättsväsende inte anses tillförlitligt.

Jag har bott i Grekland och det jag generellt kan säga är att mitt andra hemland inte har kommit lika långt i jämställdhetskampen. Läs mina uttalanden i International Herald Tribune nyligen.

Det är fortfarande stigmatiserande för kvinnan att anmäla vÃ¥ldtäkt, det är relativt ovanligt för att det inte finns beredskap hos polisen och för att ”skyll dig själv”-mentaliteten med misstänkliggöranden som vi även hört i svenska rättssalar om korta kjolar och bristande motstÃ¥nd, fortfarande förekommer. Sexualiteten är ett tvetydigt och tabubelagt ämne som trots att det kryllar av halvnakna kvinnor i tv-rutan inte diskuteras i skolan, i hemmen, i offentligheten.

SvDs reporter frÃ¥gar mig: ”Är vi inte lite överkänsliga i Sverige när det gäller vÃ¥ldtäktsfrÃ¥gor?” Ledande frÃ¥ga. Jag svarade att man aldrig kan bli för överkänslig när det gäller övergrepp pÃ¥ kvinnor. Eller barn. Eller män för den delen. Det var kanske inte det svaret han önskat sig.

Nu har jag i alla fall kontaktat premiärministerns närmaste man och hoppas på positiv reaktion och att det löser sig för den drabbade kvinnan. För jag utgår ifrån att hon inte fabricerat detta.