Tittade på Efter tio med Malou idag och kände att jag ville skriva några ord om det här även om jag är sen på bollen.

Jag blir mörkrädd när jag hör Blondinbella säga att vi inte får skriva om mörka sidor, situationer och relationer för då romantiserar vi något som inte är bra för unga tjejer. Som att unga tjejer behöver inspireras och veta att de kan och är bra. Men vad händer då med alla tjejer som läser de ”perfekta” bloggarna med dagens outfit och ännu ett lyckat möte med en god latte och känner att de inte passar in? De kommer att känna sig ännu mer onormala och undra vad de är för fel på just dem.

Så kan i alla fall jag käna efter en riktig skitdag då jag klickar in på bloggarna som målar upp livet som en enda underbar saga. Det är en kuliss och inget annat. Och om de är så att de är så fruktansvärt lyckliga och sorglösa så borde de istället berätta hemligheten och inte bara låtsas som det är det mest självklara som finns i livet.

Med det sagt så kan jag själv vara superytlig och älska att kika in på bloggar som bara visar kläder och inredning, men de andra bloggarna är minst lika viktiga.

Alla kan inte och behöver inte vara lika transparenta som Quetzala Blanco är, men vi ska inte slå ner på de som är det utan hylla dem istället för deras mod. Utan dem blir bloggosfären just bara en väldigt fin kuliss. 

Här kan ni läsa deras bloggar. Quetzala och Blondinbella.

Vad tycker ni?