Jonas Moström är deckarförfattaren som slagit igenom stort med sina spänningsromaner med Sundsvall som bas. Den nyss utkomna Mirakelmannen har redan fått ett varmt mottagande av både recensenter och läsare samt ett glatt tillskott för landets alla bokhandlare. (Har ni inte läst någon av hans tidigare så är de ett måste på inköpslistan inför semestern…) Jonas är inte bara författare utan också läkare. Han är bosatt i Stockholm och har en helt fantastisk humor som genomsyrar hans skrivande på ett underbart sätt. Att vara just läkare och författare är en kombination som slår griller i huvudet iaf på mig och jag tyckte att det var dags att ställa Jonas mot väggen….

1) Jonas Moström, författare och läkare…hur får man ihop det? Tidsmässigt och rent praktiskt?

”Det är ett ständigt pusslande och trixande. Jag jobbar halvttid som läkare och halvtid som författare, annars skulle ekvationen vara omöjlig.  Det gäller att prioritera och försöka vara så effektiv som möjligt: jag ser sällan på teve och gör ofta två saker samtidigt (typ städar köket och pratar i telefon). ”

2) Vilken är den viktigaste ingrediensen för dig i en spänningsroman?

”Ovissheten.  Vad finns bakom hörnet? Vem kan man lita på? Vad är den här karaktären kapabel att göra när han eller hon sätts under press?”

3) Hur stor nytta har man som deckarförfattare av att ha gått på läkarlinjen? Jag tänker på det här med obduktioner etc…

”Som läkare känner man till olika effektiva sätt att ta livet av folk. I min första bok (Dödens pendel) sker det dessutom med en metod som inte går att spåra vid obduktion …”

4) Vad skulle du absolut inte kunna tänka dig att skriva om?

”Om barn som far illa. Jag skriver inte heller om vänner, patienter eller familj (i alla fall inte så att någon kan känna igen sig). Jag gillar inte heller grovt våld eller blodsplatter. Jag tycker att man som författare ska kunna väcka spänning, avsky etc. hos läsaren utan att svinga jätteyxan.”

5) Vad läser du helst själv?

”Just nu är jag inne på svenska klassiker, typ Doktor Glas, Kejsaren av Portugallien och Utvandrarserien. Jag tycker om att läsa om svunna tider (kanske för att bli påmind om hur bra vi har det). Dessutom vill jag bli inspirerad inför min nästa bok i serien om kommissarie Johan Axberg och läkaren Erik Jensen – berättelsen kommer delvis kommer att utspela sig kring 1888 – året då hela Sundsvall brann ned till grunden.”