gott slut och gott nytt

idag är en dag när många ger sig själva löften som de ska hålla. Sluta röka, börja träna, ja, det är väl de vanligaste.
Det här blir mitt sista blogginlägg här. Så först vill jag börja med att göra ett gott slut, göra slut helt enkelt. Men på ett bra sätt. För man måste avsluta för att kunna påbörja. Så jag vill passa på och tacka er som läst, ni som vill kan forstätta att läsa här: Yogavita-bloggen.
Jag tänker inte ha några nyårslöften, mer än att försöka vara så nära mig själv som möjligt. Och skratta.
2012, kommer att bli ett styrkefullt år. I februari går vi in i drakens år. Det är starkt.
Jag är också född i drakens år, vilket bådar gott.
Så från mig till er alla GOTT NYTT ÅR. Jag hoppas ni får vara friska, känna er starka och älskade. Jag hoppas era drömmar infinner sig och att ni får skratta mycket.
Ta hand om er, så ses vi nånstans.
Kramar

Karin Björkegren Jones

En liten sång: Happy new year med abba

Nyanserna är viktiga

I morgon skriver jag min sista rad här på yourlife. Ska lägga mig tidigt och fnula på dessa rader… Skojar bara. Det blir det det blir. Idag skulle jag vilja att ni läser de här raderna i finaste och kloka Alexandra Pascalidous blogg. Jag blev så glad av detta. Vi kanske ska börja nyansera nyheterna något. Vi börjar med det här citatet: polischefen Carin Götblad: ”Det är intressant att män med utländsk bakgrund är klart överrepresenterade bland de som vågar lägga sig i när någon råkar illa ut.”
Alexandras blogg.

häng ut killarna

Läser i aftonbladet om männen som sätter i system att byta ut den thailandska flickvännen, mot en ny precis innan två år har gått och möjligheten för den thailändska kvinnan ska kunna få ett uppehållstillstånd försvinner. Hur är det möjligt att man ser mellan fingrarna, när männen i flera fall är inne på sin sjunde kvinna från Thailand. För mig är det att bete sig som slavägare. Människor är inte ägodelar, och jag tycker det är lika fruktansvärt som när folk med mycket pengar placerar en kvinna från Polen, Malaysia nere i källaren och som sedan är deras hembiträde eller barnflicka, eller bådadera, som de inte ens lärt sig namnet på.
Något i mig säger häng ut männen, tala om för kvinnan när hon kommer att hon inte är den första. Att man misstänker att han just sätter det i system, att kvinnorna får åka hem igen innan två år har gått. När han har lekt färdigt, som en stor förvuxen bebis och kvinnan är hans leksak. Fy fabian. I såna här lägen skäms jag. Skäms över att vara svensk, skäms över de människor som tycker att de har rätt att behandla andra människor så här. Men att skämmas leder ingenstans. Jag vill inte vara en passiv medborgare. Ibland vill jag engagera mig politiskt, men vet inte vilket parti som känns mest nära mitt hjärta.
Man kanske kan polisanmäla migrationsverket eftersom de ju sitter på informationen om att mannen gjort så här tidigare, och de låter honom fortsätta?
Hur tänker ni?

en ding ding värld

Tisdag, jag har precis haft en tvåtimmars mysoreklass i min finafina studio i Båstad. Sedan yogade jag själv, och nu har jag precis ätit frukost. Känns som en bra dag. Orkanen Dagmar känns som utplånad och nu råder nästan vårkänslor. Det är löjligt varmt, som var en statusrad jag läste i morse på facebook. Det är helt enkelt uppochnedvända världen, eller en ding ding värld. Det är så varmt och gottigt att fåglarna kvittrar och de där tidiga vårblommorna tittar fram. Kolla här vad jag hittade när jag klev ut från min studio i morse.

Känns lite som när man var liten och höll för ögonen, så trodde man att man var osynlig. Lite den känslan är det över blommorna och fåglarna, som har så mycket önskan och väntan efter våren och sommaren i sig att de glömmer bort att det är vinter. Som ett naturprogram jag såg, om en brunbjörn som struntat i att sova ide, och istället njöt av maten som vargarna jagat fram. Där låg björnen med maten som huvudkudde och njöt av att vara vaken, fast han egentligen skulle ligga i sitt ide och sova.
En ding ding värld helt enkelt.

Nu en promenad på stranden med min lilla Pino.

min inre utflykt

Jag är inne i en djupdykning av mig själv. Det är omvälvande och bitvis ganska jobbigt. Men alldeles nödvändigt, som att storstäda sitt inre. Jag ser framför mig hur jag kommer att vara mer harmonisk, må bättre, veta vad som är bra för mig, bry mig mer om de som finns där alltid än de som som suger min energi och baktalar när de får chansen. Jag ser framför mig att jag kommer att bli räddare om mig själv, att min och Rays relation fördjupas ännu mer. En sorts halvalivet summering, spännande på något sätt. Min flicka är stor nu, har bott hemifrån i ett år. Hon klarar sig själv och hon är världens finaste. Hon har vänner som tycker om henne, hon bor med en pojkvän och de verkar ha en bra, kul och stabil relation. Vad mer kan en liten mamma önska sig…

Så när jag är där på min inre utflykt, om man nu kan gå på utflykt i sitt inre? Ja, då hittar jag den teckningen. Vad kan jag vara sju-åtta år, max. Titta nära på bilden. Haha, alla kvinnor är gravida och alla män röker pipa och bär keps. Och i fokus – pressbyrån. Var det min världsbild?

Meningen med livet

Tjejer som stöttar andra tjejer är det bästa jag vet. Länge hade jag mediabilden av Linda Skugge, att hon var en jättetuff krönikor och debattör, och jag kan så här i efterhand medge att jag var lite rädd för henne. Men det handlade ju så klart mer om mig, det förstår jag nu när jag lärt känna Linda lite, för det visar sig att Linda är världens schysstaste kvinna. Hon är så reko, ställer upp för folk, stöttar andra tjejer och uppmuntrar, men alltid med integritet och det där med att ”hjälpa” är inte för att hon vill bli älskad. Nej, det känns inte som Linda är ängslig över att inte vara omtyckt. Ett drag jag själv kämpat och kämpar med och säkert en massa andra tjejer. Linda är verkligen en bra förebild, en tjej som tar för sig, men inte på bekostnad av andra och som gärna står bakom och hejar på andra tjejer att ta lite större tuggor av livet. Jag skulle vilja ha Linda som väninna, jag tycker hon verkar så himla gullig och framförallt snäll. Så jag känner mig stolt och glad att idag få ger er Lindas tankar om meningen med livet.

Namn: Linda Skugge
Ålder: 38
Yrke: driver pr/event-byrån www.skuggeco.se
Civilstånd/familj: Gift sen 1995 med Johan Skugge, tre döttrar (5,8,11)
Bor: Sollentuna

Vad är meningen med livet?
”Att hjälpa och ta hand om andra, att få sköta om. Läs: familjen.”

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?
”Jag är så extremt tacksam över min familj, mina föräldrar och syskon och min egna familj. Jag hade inte klarat mig en enda dag utan dem. Så svar ja! Det enda som betyder nåt för mig är min familj. Jag var 26 när jag fick barn och sedan den dagen fick mitt liv stadga och en rutin som var helt livsnödvändig för mig. När barnen är stora får jag hoppas på barnbarn eller skaffa en massa djur:).”

Vilken är din livsfilosofi?
”Lyft andra, peppa, bidra, ge, att hjälpa till.”

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?
”Håll ihop med andra tjejer. Hjälper du/lyfter du en annan tjej så hjälper du dig själv. Det är så fruktansvärt att tjejer så ofta motarbetar varandra. Prova att lyfta andra tjejer så får ni se att det är enda rätta vägen till jämställdhet.”

julkramar

Dan före DAGEN. Jag vill passa på att önska

God jul till er alla, och framför allt till alla de, inklusive mig själv som inte alldeles enkelt tycker att julen är världens härligaste högtid. Så till alla er, alla oss, som gärna får ångest och känner en liten smärre oro för vad julafton kan föra med sig. För att vi har kvar barndomens jular i vårt bagage, känslor som dyker upp så här vid jul och som är så svåra att skaka av sig, även fast man vet att man är vuxen och kan göra om, eller göra julen till sin.
Jag Önskar er alla frid i era sinnen, frid att ta er igenom de här dagarna och samtidigt hitta ro i det. Och till er som firar ensamma, eller känner er ensamma, för de känslorna vaknar så lätt till liv, just nu när julen är en sammankomsternas tid – och man känner att man kanske inte har den gemenskapen, så vill jag ge en extra varm julkram. Ni är inte ensamma, för egentligen hör vi alla ihop. Vi behöver varandra.

God jul och kram.

Bildtext: En liten julbabouscka.

en liten tomtenisse

Gulligaste tomtenissen. Min lille Pino.

p tracker

P tracker

Igår åt jag lunch med Hilda, som jag lärt känna genom yogan och också varit med i Indien. Vi fikade och lunchade och gick lite i affärer. Jag kände mig tung, hade ont i kroppen och det knastrade bakom ögonlocken. Och så höll jag på att somna, typ stående. Hade sovit dåligt på natten. Och kände mig som 70.

Jag: Jag känner mig så konstig, liksom låg och trött på samma gång.
Hilda: Men du har inte pms då?
Jag: Jo, kanske, eller vänta jag har ju skaffat appen Ptracker. (period tracker)

Jag tog snabbt fram min mobil, och gick in på appen och såg. Jo, precis igår hade jag ägglossning. Wow, jag är som en klocka tänkte jag.

Så nu vill jag bara ge er tips om en bra app.

Här får du info om den: P tracker

Här kan du hålla koll på var i din menscykel du är nånstans. För om man håller koll på sin menscykel, om man som jag blir väääldigt störd av den, eller snarare den styr mitt liv. Så är det bra att veta, att jag kanske INTE ska söka jobb när jag har ägglossning eftersom jag inte mår särskilt bra, utan mest känner mig svullen, och det ända upp i hjärnan.

Tydligen kan man också se till att ens partner också har koll på ens menscykel, via sin mobil. Herregud, det måste ju rädda en massa äktenskap. Hela familjen borde ha kvinnornas menscykel på sina mobiler. För då vet tonårsdottern om det är läge att gå hem och berätta att det gick dåligt på provet, eller om hon ska vänta en dag eller två med att berätta det för sin mamma. Nu vet jag att jag har ett par veckor med tungsinne framför mig tills det är dags för mens.

Hur har ni det? Märker ni av er menscykel? Vad har ni för tips?

jag älskar susrströmming

Tänk dig.
Ett runt tunt rågknäckebröd. Lite smör. Mosad mandelpotatatis. Två surströmmingar, helst med rom. Hackad rödlök och gräddfil.
En liten nubbe till det och ett trevligt sällskap.

Å vad jag älskar surströmming.

Vi är några strycken som älskar surströmming och nu ska vi starta en klubb. Äntligen får man vara medlem i en klubb. kanske till och med kan avancera bli surströmmingsexpert…